Växtvärk.
Minns ni hur det va när man va liten och hade sådär vansinnigt ont i benen på kvällen? När växtvärken lagt beslag på benen likt en djävul? Jag minns det väldigt starkt, jag tyckte att det va vidrigt. Jag va arg för att växtvärken hade kommit, alldeles som om växtvärken var en person som bara klampa in i mitt rum om natten. Äh, så va det ju inte. Men jag hade ont och kom ihåg att jag grät av smärtan.
Och nu ikväll har herr växtvärk kommit på besök till äldste sonen Hugo, och han är så ledsen. Jag har lagt benen högt, masserat och killat på benen. Efter många om och men blev det bättre, vad händer då när han nästan har somnat? Jo då kommer fru slemhosta på besök, meeeeen så trevligt. Nu hostas det och hostas, men nu fick farsan Baloo ta över. Jag hade tänkt ta mig till jobbet imorgon, upp och hoppa 05.45. Är säkert pigg och glad som en lärka då. Skulle inte tro det, men för att underlätta avrundat jag detta inlägg nu.
Godnatt alla trötta!